Ny adress
Fr o m 23 sept kommer hemsidan att ha ny adress:
glom-oss-inte.webnode.se
Fram till dess kommer den att vara under omarbetning.
GLÖM OSS ALDRIG - en annorlunda fotobok.
Vad berättar en människas händer om hennes liv? Vilka hemligheter kan de gömma?
Möt 42 människor som alla överlevde Förintelsen, ta del av deras minnen - och glöm dem aldrig.
Allt började med min mormors händer. Och min farmors. Så väsensskilda från varandra. Mormors välmanikyrerade kontorshänder som flög över sidorna när hon stenograferade, med diskret nagellack och eleganta guldringar. Och så farmors grova nävar med trasiga naglar, förstörda och förvärkta av hårt kroppsarbete och försummelse. Dessa synbara skillnader väckte fascination och begrundan hos mig som barn.
Femtio år senare porträtterar jag händer med min kamera och samlar på minnen. Vad berättar en människas händer egentligen om hennes liv? Vilka hemligheter kan de gömma?
Människorna i denna bok överlevde alla Förintelsen på olika sätt. Under våra möten har de berättat och jag fotograferat. Deras barndomsminnen från krig, getton och koncentrationsläger – många gånger ohyggliga berättelser – har stått i skarp kontrast till den värme, generositet och humor de tagit emot mig med.
De är födda mellan 1922 och 1945 och tillhör den sista generationen som upplevt andra världskriget. Med dem försvinner ögonvittnesskildringarna från Förintelsen.
Vi måste berätta vidare. Vi måste minnas.
Därför ville jag göra den här boken.
Catharina Condrò Lindgren
Ur boken:
"Pappa tog mig till stationen och de satte en nummerbricka kring min hals. Han stod på perrongen och åt en smörgås. Jag tyckte synd om honom. Mer synd om honom än om mig själv. Jag var fem år." Renate
"Det byggdes en mur rakt igenom gettot och över den en bro. Bron kunde stängas när som helst, då var man fast och kunde bli dödad. Många år efter kriget var jag ännu rädd för att gå över broar." Piotr
"Mamma och jag gömdes av polska familjer. Vi låg hela dagen under golvbrädorna, först på nätterna vågade vi smyga upp en stund." Roza
"Jag fyllde 17 år i Auschwitz och mina vänner gav mig en extra bit bröd i
födelsedagspresent. Det var det finaste man kunde få. Vi var ju hungriga hela tiden." Elisabeth
"I Bergen-Belsen fick mamma och jag var sin liten väska inför resan till Sverige. De innehöll allt vi ägde; ett ombyte underkläder och några hygienartiklar." Susanna
"Mina barn och barnbarn frågade vad det var för nummer jag hade på armen. Det var för svårt att berätta om sanningen, så jag skojade bort det och sa att det var telefonnumret till Hitler." Kiwa
"Det finns de som ser sig som offer. Jag gör inte det. Jag ser mig som en vinnare." Hania
Röster om boken:
"Den här boken lever jag med. Den upprätthåller minnen och skänker samtidigt tröst. Fotografen Catharina Condrò Lindgren har utfört ett mästerligt arbete."
Sam Carlquist, poet
"Det är en mycket vacker bok. Vi behöver påminnas, både om vad som skedde och om att varje människoöde liksom varje fingeravtryck är unikt"
Helene Egnell, präst och journalist
"En så vacker och så viktig bok med röster från förintelsen och med innerliga fotografier av berättarnas händer, deras närvaro andas i varje bild. Jag håller boken så tätt, tätt intill mig och hör mina föräldrars andetag. Boken uppenbarar dem för mig på nytt."
Channa Bankier, konstnär
"...Personlig, tät, innanför huden, hela tiden. Catharina Condrò Lindgren har tagit hypnotiska foton ... En otroligt gripande helhetsbild av vår tids stora farsot."
Tobias Gisle, journalist
"Det är en mycket läsvärd bok som trots sitt stundom mycket mörka innehåll sprider ljus ... Jag hoppas att den sprids till skolor och våra politiker, det kan bidra till en ljusare framtid."
Birgitta Höglund, matskapare och författare
