GLÖM OSS INTE!
De överlevde. Vi måste minnas.
Projektet GLÖM OSS INTE
Händer - utställning - bok
Som fotograf har jag kommit nära människor som på olika sätt överlevt Förintelsen. Jag har lyssnat till deras berättelser och fotograferat deras händer.
Vad avslöjar en människas händer om hennes liv?
Och vilka hemligheter kan de gömma?
Om detta handlar min fotobok Glöm oss inte.
Finansieringstermometer
9 december: 84% av nödvändiga medel
TACK!
"Mamma och jag gömdes av polska familjer. Vi låg hela dagen under golvbrädorna, först på nätterna vågade vi smyga upp en stund." Roza
Bakgrund
I
flera år har jag fotograferat äldre kvinnors händer, för att lyfta fram
skönheten i dem, det vackra i att ha levt och upplevt, att låta
händerna berätta sin historia.
Det mynnade ut i en utställning som visats i olika former på bibliotek och i kyrkor.
När jag kom i kontakt med några överlevande från Förintelsen blev det till en naturlig fortsättning av arbetet. Nu blev berättelserna än viktigare. Jag fick lyssna till barndomsminnen...
"Ty i slutändan handlar det om minnen, dess källor och dess omfattning, och, naturligtvis, dess konsekvenser."
Elie Wiesel
Gabriella och silverasken
Elisabeth och hennes syster
Snubbelsten i Stockholm
"Det får aldrig glömmas. Det är min plikt att det aldrig ska glömmas"
Tamara
"Vi måste alla vara uppmärksamma på tidens tecken. Inte rädda, men uppmärksamma. Det kan hända överallt." Zsuzsanna
Basia överlevde ofattbara tre år i Auschwitz
Cecilia och familjeporträttet
Leon och gettomyntet
Människorna och minnena
I mina möten med människor som på olika sätt överlevt Förintelsen har jag lyssnat till deras berättelser och fotograferat deras händer. De föddes mellan 1922 och 1945, i många olika länder runt om i Europa. Nu är de våra grannar här i Sverige.
Alla bär på sin historia. Någon flydde gömd på durken i en dansk fiskebåt till räddningen i Sverige. En annan levde i skogen med ryska partisaner. En föddes i Ravensbrück. En gömdes i ett dass...
"Jag fick frågan varför jag aldrig lät mina barn gå på dagis. Men jag kunde inte. Mamma lämnade mig på daghemmet i Saratov och sen såg jag henne aldrig mer." Fryda
Boken
Glöm oss inte är
tillägnad dem som överlevde mot alla odds, som tagit emot mig och
min kamera med stor värme, generositet och humor. De har öppnat sina
skattkistor av minnen och låtit mig kika in, och de har blivit mina
vänner.
De har, var och en, påverkat mig på djupet och jag kan säga att jag inte riktigt är densamma efter att ha mött dem.
För detta är jag evigt tacksam.
Min förhoppning är att boken ska bli vacker och tilltalande för en vid läsekrets, och samtidigt full av lågmäld sprängkraft...
Ditt bidrag behövs
Endast
med hjälp av förhandsbeställningar och sponsorer kan boken bli
verklighet. Upplagan planeras bli 500 ex i första tryckningen, med
möjlighet till nytryck om försäljningen skulle gå riktigt bra.
Men utan tillräckligt många förhandsbokningar och gåvor blir det ingen bok alls.
Så tänk inte att du ska köpa boken sedan när den kommit ut - om fler tänker så, kanske den aldrig blir utgiven.
Tusen tack för ditt stöd, och för att du vill vara med och hålla de överlevandes minnen vid liv.
Det är viktigare än någonsin.
